Tema lax: Laxsallad med melon

Som sagt, dagen efter retrolaxen så gör vi alltid en laxsallad. Huvudpoängen är att allt går att använda i salladen också, lax, ägg, ärtor, potatis, dill och citron. Det viktigaste tillägget är en stor galiamelon och självklart också salladsblad. Vi brukar faktiskt använda krispig isbergsallad, som jag annars nästan aldrig använder annars. Har du inte en massa Skarpsås kvar kan du dryga ut den med en stor majonnäsklick. Superfräscht!

Tema lax: Retrolax

I helgen gjorde vi vår retrolax, som alltid om våren. Den är synonym med vår för mig, och så blir det så bra rester, perfekta för en lunchsallad..

Inkokt lax
1 lax på 2 1/2 kg
2 tsk salt
Lag:
2 1/2 dl vatten
1 1/2 tsk salt
10 svartpepparkorn
1 lagerblad
1 skivad gul lök
rikligt med dillstjälkar
3 dl torrt, vitt vin

Garnering:
3-4 hårdkokta ägg
dill
citronklyftor
små ärtor

Skölj laxen och ta bor gälar och ev huvud.
Gnid in laxen inuti med saltet.
Blanda alla ingredienserna utom vinet till lagen. Låt koka 5-6 min med lock.
Lägg laxen i en långpanna och häll på lagen och vinet. Täck långpannan med folie och sätt in i 225 grader. Beräkna koktiden till ca 40 min.
När laxen svalnat, dra av skinnet och lägg på uppläggningsfat. Om den inte ska serveras genast, kyl. Serveras med garnering, färskpotatis och Skarpsås.

Skarpsås
2 hårdkokta äggulor
2 råa äggulor
1 msk svensk, söt senap
2 tsk socker
1 1/2 - 2 tsk ättiksprit
3 dl vispgrädde
salt, vitpeppar
Mosa de kokta gulorna med de råa, rör ihop med senap och sockret. Vispa grädden till lätt skum. Blanda med äggsmeten. Smaka av med ättikan, det kan behövas mer! salt och peppar.

Tema lax: Lax med romsås och varm sallad

Eftersom A är den enda av mina vänner som känner till att jag matbloggar är också hon den enda som nu får komma hem och äta hos mig. Hur skulle det annars se ut att jag satt och fotograferade allt innan gästerna fick börja? Måste hitta på nåt smart sätt att komma runt det där...

Anyways, A fick en lax med klassisk romsås, färskpotatis (svensk, som inte var vattning, hurra!) och en varm sallad på förvällda bönor och rädisor, smörslungade. Den kalla salladen bestod av gurka och mangold i en senapsvinaigrette.

Till förplock gjorde jag en gammal favorit, mycket enkla snittar av utkavlad smördeg med en tomatbas och stekt lök blandat med ansjovis. De kanske ser lite sotiga ut, men de var perfekta!

Till efterrätt blev det en hederlig Tiramisu. Funderade ett tag på att göra Paolo Robertos recept från Tasteline, men eftersom rubriken är det töntigaste jag skådat på länge i matväg så struntade jag i hans recept i ren protest. Jag gör en klassisk Tiramisu (ursprungligen på Anna Bergenströms recept), dock vill jag ha spriten i kaffe & kak-blandningen och mascarponecrèmen som ett lent täcke.

Husmödrar

Efter ett inlägg av en annan husmoder hos K tänkte jag att det var dags att söka runt efter fler av min sort. Inte viste jag att SR har en husmoder! Eller att en bloggare kan beskrivas som den moderna husmodern. Läs framförallt om husmodern och kaffeservisen i en socialpolitisk kontext.

Fler husmödrar följer! Min hushusmoder ser ut såhär:

Mer konditori

Varje gång jag besöker Rival så är jag förväntansfull. Och varje gång jag går därifrån är jag inte nöjd. Det är liksom lite... tråkigt. Korrekt, ja, bra mat, njaa, men trist! Aldrig en smaköverraskning i sikte. Jag gillar liksom idén med ett lite tjusigare och modernt konditori, men det håller verkligen inte hela vägen fram. Några gånger jag har varit där har det varit riktigt dåligt. Trista chokladbollar (kan man inte göra dem bättre än Delicato, gör dem inte!), ganska tråkigt bemötande, lång kö och mediokert kaffe. Häromdagen blev jag serverad en torr tartelett. Varför fortsätter jag att gå dit? Problemet är att jag inte vet några andra caféer eller konditorier i området med några som helst ambitioner. Upplys mig!

Möhippa för K

Roligt var det! Och skönt. Vi var inte alls så elaka, utan ägnade oss mest åt spa-behandlingar. Och jag hade fått äran att göra all mat.

Först bjöd H på en fin drink, hon hade gjort en sirap på granatäppelsaft och socker som hälldes i botten av champagneglas och toppades med Prosecco. Såhär snyggt blev det!

Plocket bestod av:

Risonisallad

Bönsallad

Röror

Ajvarsås

Kapris

Oliver

Vinbladsdolmar

Kronärtskocksallad

Kyckling i söt och stark sås

Bröd och ost

Risonisalladen hade en dressing som bestod av olivolja, en massa pressad citronsaft(ungefär lika mycket som oljan), vitvinsvinäger, lite fransk senap, salt & vitpeppar och färsk basilika. Förutom risonin hade jag i pinjenötter, oliver och några coctailtomater för färgens skull.

Bönsalladen bestod av lika delar kikärter, svarta bönor och kidneybönor. Dressingen var gjord på balsamvinäger, olivolja, örtsalt och färsk timjan. I salladen hade jag också ugnsrostad paprika (gul och röd), rödlök, soltorkade tomater och cashewnötter. En hit med lite knapriga nötter i den blandningen!

Kronärtskockorna marinerade jag i ett dygn i en olivoljebaserad dressing med massor av skivad vitlök och chili.

Till kycklingen använde jag ett recept från Tapas- små svenska munsbitar, något modifierat. Jag stekte kycklingen i munsbitar och pudrade på lite mjöl för att få en skorpig yta. Efteråt hällde jag på en marinad av honung, fransk senap och kinesisk soya. Jag är så dålig på att följa recept, men proportionerna var ungefär en halv deciliter (kanske lite mer) honung, några matskedar fransk senap ( jag gillar Maille bäst!) och ett par matskedar soya. Det hela blev mycket bra!

Som avslutning blev det en riktigt kladdig chokladdröm, Danske kockens franska chokladkaka från Sannas kafferep. Jag litar alltid på cholkadrecept som har lite salt i sig. Tidigare har jag misslyckats med Death by chocolate och de där chokladmandelmuffinsen som numera är kändisar i matbloggvärlden (eller så tyckte jag bara inte att de var nåt speciellt med dem, jag vet inte) trots att jag anser mig vara en ganska hyfsad bagare. Den här blev i alla fall fantastiskt fin! Här kommer ett exakt recept (så behöver ni inte vara oroliga).

Jag gräddade min i 36 minuter och det blev alldeles perfekt reultat. Den är då alldeles skvalpig när man tar ut den. Därför måste den stå och vila ett bra tag, framme eller i kylen.

Danske kockens franska chokladkaka
8-10 bitar:

2dl vetemjöl
1 1/2 dl kakao
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
275 gr mörk choklad
125 gr smör
6 medelstora ägg
5 dl socker
1 1/2 dl creme fraiche, ej lättvarianten!

Sätt ugnen på 175 grader.
Smörj och mjöla en form med löstagbar botten.
Blanda mjöl, kakao bakpulver och salt.
Smält chokladen tillsammans med smöret i ett vattenbad.
Vispa ägg och socker vitt och pösigt och vänd ner chokladblandningen. Rör försiktigt ner mjölblandningen och sist creme fraichen. Häll i formen och grädda i ca 35-40 min om formen är 24 cm i diameter, den ska vara kladdig!! Ta ut och låt kallna. Låt vila några timmar tills den har satt sig. Servera med grädde eller utan.

Jag serverade med bara hallon, eftersom den blivande bruden inte gillar grädde.

Vetekatten

Jag som älskar gamla fina konditorier skämdes rätt rejält imorse när jag klev in på Vetekatten på Kungsgatan och insåg att jag aldrig tidigare besökt stället.. (varför hänga i city när man kan vara på Söder?? Jag går gärna på Valand om jag vill få en dos 50-talsinredning, men bakverken håller ingen hög kvalitet, dessvärre.) Den gamla delen var ok, men lite sunkig med plastväxter och samma porslin vi hade i skolbespisningen.. (då är Sturekatten finare) Eftersom det var frukosttid provade jag inget bakverk, utan tog en hälsofralla, men den var riktigt god. Allra finast var den nya delen som ni ser ovanför. Spottade en princesstårta med färska hallon i botten istället för sylt. Nästa gång blir det en sån bit!

Träffade finaste M igår efter alldeles för lång tid. Vin, öl och chilinötter, kan det bli trevligare? Förhoppningsvis med F imorrn. Inspirerad av Gitto blev det Carbonara senare.

Sallad vs sallat

En ganska så blöt krogkväll mellan Tiki Bar och nån av krogarna på Söder så stannade jag till utanför en ICA och fick ett litet utbrott på en handskriven reklamskylt som skanderade "Sallat" för kanske 14 kr. Vaddå sallat??? Jag känner ingen som säger sallat, man säger väl ändå sallad om man använder ett modernt språkbruk. Sallat känns ungefär lika modernt som litet eller penis i bestämd form. Ungefär efter att jag hade skanderat penis på öppen gata tog Per till orda och förklarade att sallaten var den oblandade sorten, kanske fortfarande i sin linda. Och salladen var den färdiga anrättningen, sköljd och med en eventuell dressing på, färdig att serveras. Se där! Visste ni detta, gott folk? Låter som en grundläggande form av allmänbildning kan tyckas, men i vårt sällskap ( som bestod av allt från nationalekonomer och baristor) visste alltså bara en skillnaden mellan sallad och sallat. Nästa fråga är väl om vetskapen om den här skillnaden är något att ha.

Våt dröm

Utsikter man gillar

1 uppäten, 6 to go...

Förra veckan var jag på fin bjudmiddag utanför stan. Det var en sjurätters med champagne som välkomstdryck. Lycka! Menyn bestod av:

Råraka med sikrom

Böcklingsallad med krassedressing

Abborre i kapprock

Kalvfärsdolmar med lingonchutney i gräddsås (serverad med rosévin!)

Älg med potatisbakelse och syltade tomater

Ostbricka

Swiss med mjölkkolasås och färska bär

Eftersom det var en fin middag kändes det lite dumt att smussla med kameran vid varje rätt, men två mobilbilder blev det i alla fall...
Älg och Kapprock

Snabbmat

I fredags drog jag med en intet ont anande Anna till Judit & Bertil. Jag tänkte att hon, samtidigt som hon var min sällskapsdam och jag var hennes, kunde hon också vara förkläde till min semi-dejt med Lisa & co. Samtidigt som jag presenterar Lisa så outar jag också min blogg för Anna. Uppenbarligen ska man inte undanhålla sina närmaste vänner sådan information, och inte heller outa den på detta sätt, jag inser det nu. Det hela slutade med att jag drog hem en lite chockad Anna efter ett par stora glas rosé i solen. Vi var hungriga och eftersom Macedonken tack och lov inte finns i Hornstull och jag inte skulle gått dit i alla fall, om den nu funnits, så blev det snabbmat vid spisen medan Anna korkade upp ytterligare en flaska. Rött denna gång. Jag hade köpt en av prisvinnarna i Vinordics tävling, Il Conte Montepuliciano d'Abruzzo. Ett fynd för 56 kr!

Jag gräddkokade små fina ärtor och blandade i färsk tortellini (ricotta/spenat!) och serverade med strimlad oxfilé. Tog fem minuter och tre sekunder. Jag tillhör inte dem som inte tycker om grädde, tyvärr tycker jag att grädde är räddaren i nöden många gånger då man vill ha något snabbt, men vill undvika halvfabrikat. Gott blev det i alla fall!