Husmoderns julbordsfavoriter

Kinna har utmanat mig på julbordsfavoriter, och jag har rätt svårt att vara av med nästan allt på mitt julbord, sill och ostar struntar jag dock blankt i. Här kommer det jag absolut inte kan vara utan.

Kål
Långkål, rödkål och brysselkål, och här är Långkålen absolut viktigast. Vi skippar däremot brunkålen. På den perfekta skinktuggan finns, förutom skinka; rödbetssallad(2 sorter, en med majonnäsbas och en med purjolök och kaffegrädde), stark senap, kokt potatis SAMT de tre kålsorterna. Det är en liten utmaning att få till allt på en och samma gaffel.
Mitt recept på Långkål är sprunget ur Anna Bergenströms, såklart, men jag använder lite mer sirap.

Kroppkakor
Mammas släkt har i många generationer haft kroppkakor på sitt julbord. Det har vi också, fullproppade med kryddpeppar, fläsk och lök. De är inte riktigt kroppkakor i den traditionella meningen, utan mycket tunnare i potatishöljet och framförallt så steker vi dem runtom och på sidorna. Och absolut ingen lingonsylt till.

Gubbröra eller Sillgratäng
Sillgratängen är krämigare och mycket finare i smaken än Jansson. Om vi gör en Jansson är det mycket viktigt med tändsticksskuren potatis! Och Gubbröran kan inte serveras till något annat än hembakat knäckebröd.

Sen har jag två favoriter på gottebordet:

Mandelmassestubbe
Det är mandelmassa och konjak och grön karamellfärg (sån där härlig med en massa E-ämnen i sig..) och en halv-en äggvita. På hälles finaste mörka Valrhonan, ett tjockt lager.
Både snygg och god!

Och så kan jag inte riktigt vara utan Fatzers marmeladkulor. Jag minns dock att de var godare på... 80-talet? då de inte var så sockriga. Det börjar bli ett problem att få tag på dessa i Stockholm, men Vi på t-baneplanet i Östermalmstorgs tunnelbana har haft dem senaste åren.



Och så har vi kalkonen som tradition på annandagen som inte på något sätt får ruckas på...

AG

C och jag var som sagt på AG i fredags för att fira hennes födelsedag. C åt piggvar med stuvad spetskål och honungsrostade rödbetor. Varför, varför tog jag inte det? Vilken beslutsångest man kan drabbas av ibland på restaurang! Jag som älskar spetskål! Och eftersom Vivo Hornstull har någon slags bojkott mot både spetskål och savoykål bidrar det till att jag sällan själv lagar mat med dessa tydligen ovanliga kålsorter. Vet inte varför Lisa älskar den affären så mycket, men vi kanske borde starta en gemensam kamp för kålmångfalden, måhända?

Jag åt en Wallenbergare på rekommendation. Det var inte något att rekommendera. Ganska tråkig burgare, ordinärt mos och alldeles för sura lingon. Ät Wallenbergare på Judit och Bertil istället, om de finns kvar på menyn. Jag startade tidigare en protestlista för bevarandet av Baileyscheesecaken, med mindre lyckat resultat ( dock fick jag receptet!!). Men nu när jag påminns om hur tråkiga de kan vara så nu är det väl dags att ta upp kampen på riktigt om Wallenbergaren.