Eftersom A är den enda av mina vänner som känner till att jag matbloggar är också hon den enda som nu får komma hem och äta hos mig. Hur skulle det annars se ut att jag satt och fotograferade allt innan gästerna fick börja? Måste hitta på nåt smart sätt att komma runt det där...
Anyways, A fick en lax med klassisk romsås, färskpotatis (svensk, som inte var vattning, hurra!) och en varm sallad på förvällda bönor och rädisor, smörslungade. Den kalla salladen bestod av gurka och mangold i en senapsvinaigrette.
Till förplock gjorde jag en gammal favorit, mycket enkla snittar av utkavlad smördeg med en tomatbas och stekt lök blandat med ansjovis. De kanske ser lite sotiga ut, men de var perfekta!
Till efterrätt blev det en hederlig Tiramisu. Funderade ett tag på att göra Paolo Robertos recept från Tasteline, men eftersom rubriken är det töntigaste jag skådat på länge i matväg så struntade jag i hans recept i ren protest. Jag gör en klassisk Tiramisu (ursprungligen på Anna Bergenströms recept), dock vill jag ha spriten i kaffe & kak-blandningen och mascarponecrèmen som ett lent täcke.
