Var nyss i Visby, och det var lite av en kulinarisk besvikelse. Vädret var inte så skoj, annars hade vi garanterat flytt utanför ringmuren mot större gastronomiska höjdpunkter. Här kommer några exempel på Visby-logiken.
- Jag skulle vilja ha salamipizzan, vad är det för salami (obs 125-kronorspizza på fancy ställe)?
- Eh, prickig salami.
-Jag skulle vilja ha den gravade och halstrade laxen, tack, men gärna så halstrad som möjligt.
-Den är redan gjord.
- eh, jaha..
- Ja, den ska bara in i ugnen.
- Ja, alltså det var ju det jag menade. Jag förstår att den inte ska börja
gravas nu, utan jag vill ha den så
tillagad som möjligt.
- Aha, ok.
-Kan jag få fiskspetten tack, men går det att få såsen utan grönmögelost?
- Nej, såsen är redan gjord och i så fall måste vi göra om den och vi har ingen mer ost, så det går inte.
Akta er för ett ställe som heter Nunnan, en "grek" som serverar pilaffris istället för risotto och créme fraiche med citron som aioli. Akta er också för dyra räksallader, det är coctailräkor och inget annat man får, trots priset. Tonfisken i salladen på Bageriet smakar kattmat. Därtill är allt hutlöst dyrt. Bara så ni vet.
Håll er till rosén istället.
